Den här träskålen är gjord av en vril, en utväxt på ett träd. Skålen fick Matilda med sig när de flyttade till Mukkavaara. Den har en diameter av 57 cm och ett djup av 16 cm.

Omkretsen på skålen är 175 cm.

I den här skålen har Matilda bakat rieskan,

kornbrödet som bakades av eget korn.

Kornet är det enda sädesslag som går att odla här.

Skålens bottenplatta har en diameter av 27 cm. På botten ser vi att skålen ibland blivit placerad i närheten av värmen kanske rester av elden. Därav brännmärkena.  Skålens övre kant är prydd med två smala fördjupade ränder.Skålen har en klyka  6 cm lång med ett hål för upphängning på väggen.

Ett skickligt utfört hantverk tillverkat på 1870 - talet.

Den stora spisen i pörtet. I mitten ser vi den stora bakugnen som också var eldstaden som värmde upp hela den stora murkroppen. Här kunde man skjuta in 60-70 cm långa vedträn. Tre spjäll  syns i spisens övre del. Med dem kunde man reglera  styrkan på elden och därmed värmen. Framför öppningen hängdes en plåt så att inte gnistor föll ner på golvet. Under öppningen syns ett brunt fält. Där kunde veden förvaras.

I högra hörnet finns själva eldstaden där mat och kaffe kokades under öppen eld. Det här har varit Matildas spis och ugn.     

Den här utdragbara soffan i furu finns omnämnd på sid 125 i boken om Matilda. Utdragen ger den sovplats för två personer.   Den har varit målad i en ljusblå typisk Tornedalsk färg. Min far Mattias köpte den av Matilda för några kronor på 1940-talet när vi blev fler i familjen. Då målades den  vinröd, en färg som fanns att tillgå under krigstiden. Jag har försett den med ett lock för att använda den som sittsoffa. Under Matildas och under min barndomstid sköts sängen ihop och sängkläderna förvarades väl vikta och överskylda av ett överkast.  

Det här är en filbytta. Först lite tätmjölk  i botten på byttan sedan hälls den varma nyss mjölkade mjölken  i och byttan ställdes undan i lämplig källare eller mjölkkök. Efter några dagar hade mjölken blivit till god långfil. Speciellt på sommaren var det en daglig frukosträtt.

I filbyttan ligger några hemgjorda träslevar av olika modeller samt en visp.Flera av slevarna har en hake i skaftet för att förhindra att  hela sleven hamnar i grytan eller i skålen.  

En handgjord smörask.

Tunna spånor har böjts till en ask som har sömmats ihop med hjälp av rottrådar. Botten och lock har en en fals där askens ytterkanter har en exakt inpassning.

Smörasken användes när det var dags för höbärgning på uteängar eller för männens sysslor i skogen.